Orden var inte bara ord, inte för mig.
Ord var tankar, känslor, miljöer, bilder och väder.
Ord var tröga eller smidiga, tunga eller lätta, små eller stora.
Ord var svarta, vita, gråa eller i färg.
Ord om sånt som tynger en var förbjudna, ord om kärlek var förbjudna.
Det var många ord som var förbjudna, eller förklädda.
Många ord som sårade, som gjorde ont och som skavde.
Självkontrollen var extrem,
så extrem att jag fortfarande glömmer bort att jag får säga vad jag vill nu,
och att Han inte straffar mig på samma sätt längre.
Jag är fri nu, och det var inte bara jag som räddade mig.
Det var du också.

"Denna berättelsen borde ha kommit lätt, men just nu känns den nästan lite konstlad. Som om dom 198 ord jag nyss skrivit känns för tunga fastän dem säger för lite.
Men nu ska jag skärpa mig, jag lovar."