Det som kan betyder allt i en människas liv..
Alla vill nog ha en bästavän. Ingen tvekan om det. Att ha en bästavän kan vara allt i en persons liv. Det är vad det är i mitt liv. Min(a) Bästavän(ner) betyder allt för mig. Och utan en bästavän finns ett stort tomrum i mitt hjärta.
När jag var liten hade jag en bästavän, men desto äldre vi blev desto mer gled vi ifrån varandra, vi for som åt skilda håll. Och ett stort tomrum kom i mitt hjärta. Men efter några år hitta jag en ny vän, som är min bästavän nu. Vi har gått igenom väldigt mycket tillsammans. Och jag älskar henne som om hon vore min syster. vi har bråkat och tjafsat väldigt mycket genom åren, men vi har alltid blivit sams. Varje gång har allt ordnat sig.
Men sen för ett tag sen, så var väl inte jag världens bästa vän. Eller utan tvekan så var jag som ingen vän alls. Pga att jag hittat en kille, jag var nykär. Jag struntade i allt och alla, det var bara han. Sen när det tog slut, fattade jag vad jag gjort, jag återupptog kontakten med dom flesta, och dom förlät mig för mitt dåliga beteende. Men jag saknade samtidigt den där vännen som jag sårat mest. Och jag har försökt ta kontakt, jag har försökt prata.. Men har alltid lyckats irritera hon. Så hela våran vänskap har säkert redan rasat. Och det är helt och hållet mitt fel.
Hon vet vem hon är, för hon läser garanterat det här. Egentligen har jag ingen anledning till att skriva detta här på bloggen, men jag har ingen annanstans jag kan skriva det, och jag måste få skriva av mig.. Att prata är för jobbigt. Även fast jag och denna tjej borde snacka med varandra..
Jah tycker att alla förtjänar sann vän. En vän som inte är falsk. En vän som alltid finns där. En vän som lyssnar och försöker förstå. En vän som inte snackar skit om andra, utan är godhjärtad, snäll, trevlig osv.
Jag är väl inte världens bästa person, jag är väl inte den första personen någon skulle vela ha som bästa vän, eller överhuvudtagen ha som vän. Inte för att trycka ner mig själv, men så är det faktiskt.
Men som sagt, alla förtjänar en sann vän, en bästa vän!
När jag var liten hade jag en bästavän, men desto äldre vi blev desto mer gled vi ifrån varandra, vi for som åt skilda håll. Och ett stort tomrum kom i mitt hjärta. Men efter några år hitta jag en ny vän, som är min bästavän nu. Vi har gått igenom väldigt mycket tillsammans. Och jag älskar henne som om hon vore min syster. vi har bråkat och tjafsat väldigt mycket genom åren, men vi har alltid blivit sams. Varje gång har allt ordnat sig.
Men sen för ett tag sen, så var väl inte jag världens bästa vän. Eller utan tvekan så var jag som ingen vän alls. Pga att jag hittat en kille, jag var nykär. Jag struntade i allt och alla, det var bara han. Sen när det tog slut, fattade jag vad jag gjort, jag återupptog kontakten med dom flesta, och dom förlät mig för mitt dåliga beteende. Men jag saknade samtidigt den där vännen som jag sårat mest. Och jag har försökt ta kontakt, jag har försökt prata.. Men har alltid lyckats irritera hon. Så hela våran vänskap har säkert redan rasat. Och det är helt och hållet mitt fel.
Hon vet vem hon är, för hon läser garanterat det här. Egentligen har jag ingen anledning till att skriva detta här på bloggen, men jag har ingen annanstans jag kan skriva det, och jag måste få skriva av mig.. Att prata är för jobbigt. Även fast jag och denna tjej borde snacka med varandra..
Jah tycker att alla förtjänar sann vän. En vän som inte är falsk. En vän som alltid finns där. En vän som lyssnar och försöker förstå. En vän som inte snackar skit om andra, utan är godhjärtad, snäll, trevlig osv.
Jag är väl inte världens bästa person, jag är väl inte den första personen någon skulle vela ha som bästa vän, eller överhuvudtagen ha som vän. Inte för att trycka ner mig själv, men så är det faktiskt.
Men som sagt, alla förtjänar en sann vän, en bästa vän!
Kommentarer
Postat av: Anonym
Då är HON ingen riktig vän...
Trackback
